Syrror på vift

26/1 - Infusion, emergency and operation nursing, sista dagen av praktiken.

Tjabba tjena tjillevippen! Vi kommer direkt från en restaurang där vi varit och ätit kött för en gångs skull. Det blev varken nudlar eller ris denna gången, istället satt det fint med en riktig köttabit, knapriga pommes och en god pepparsås. Bästa vi ätit här! Lite komiskt hur vår standard på mat har sjunkit. Hade vi ätit detta i Sverige hade det varit halvdant men vad vi jämför med här i Kina var det rena finmiddagen. Efter vi ätit upp våra köttbitar och den enorma pommestallriken skulle Sofie och Julia gå på toa, men tillbaka kom dom med en hel hög av tallrikar fyllda med glass och andra sötsaker. Plockbuffé som bestod av allt möjligt ingick tydligen. Vi rullade därifrån. Det blev lite dyrare än vanligt men såååå värt det! 

För att sammanfatta dagen har varje grupp befunnit sig på olika avdelningar. Emma, Annie och Sofie började på infusionsavdelningen där vi möttes av världens underbaraste sjuksköterska. Hon kunde riktigt bra engelska och hade humor, vilket inte är allt för vanligt här. Antingen är kineserna ovanligt tråkiga, eller vågar dom inte bjuda på sig själva i vår närhet. Oavsett så är det sjukt tråkigt. Summer, som är sjuksköterskans engelska namn, var så himla vänlig och var intresserad att veta saker om både oss som personer och Sverige som land och dess sjukvård. Vi visste inte alls vad vi hade att vänta oss på infusionsavdelningen eftersom en sådan inte finns i Kalmar. Det visade sig vara som en mottagningen dit patienter får komma och få infusioner, injektioner, transfusioner samt omläggningen av piccline. Patienterna stod i kö för att komma fram till disken där de blev stuckna för att sätta PVK osv. Även där använde dom sparsamt med desinfektion som på alla andra avdelningar, här är det munskydd som gäller. Mitt i observation av omläggning av piccline tog vår handledare med oss ut i korridoren, det enda vi uppfattade var att hennes chef skulle komma till avdelningen. I korridoren stod vi längs den långa väggen, där vi fick syn på en man med en systemkamera komma gåendes mot oss. Väntat höjde han det upp och vi trodde han skulle smygfota som alla andra gör, men icke. Bakom honom dök 15 andra kameror upp och helt plötsligt tågades ett gäng med kostymklädda människor mot oss. Först kom en kvinna fram och tog oss i hand samt slängde upp en tygfisk i Emmas famn, som symboliserar det kinesiska nyåret. Kamerorna blixtrade framför ögonen och vi tre stod i chock. Kunde inte hålla oss för skratt. Vad händer? Varför fotar dom oss? Vilka är dom? Vilka tror dom att vi är? Efter att kvinnan gått vidare kom även en man och en annan kvinna för att ta oss i hand. Det visade sig vara sjukhusets vice president. Dom hälsade oss välkomna och önskade ett gott kinesiskt nyår. Hela situationen gick så snabbt så vi minns knappt någonting. Vad hände just? Vi är ju bara tre ynka tjejer från Kalmar. Märkligt. Märkligt att hud- och ögonfärg kan ha så stor betydelse. Som vi har uppfattat det är det tydligt att dom värderar ens ursprung. Nu ska vi hålla utkik i tidningen för att se om vi dyker upp på en bild där med tre leenden som inte kunde hindras. 

Börjat dricka kaffe med sugrör

Under morgonen och förmiddagen var grupp 2, Alexander, Julia och Michelle redo för andra dagen på operation. Vi var exalterade och nervösa över vad dagen skulle erbjuda. Vi var tydligen ombytta tidigt för vår handledare kom stressad och sa att vi skulle gå ner till en operationssal och vänta där på henne. När vi kom ner hämtade en sjuksköterska oss och visade oss in i en sal där en massiv bukoperation väntades. Det började med att de gjorde ett litet snitt i magen, 4 cm höger om naveln och fyllde hela bukhålan med koldioxid. Det hjälper kirurgerna att se lättare eftersom hela buken blir som en ballong. Ser lite läskigt ut. Sen gjorde de fler små minisnitt för alla instrument, kamera samt lampa. Var så sjukt coolt att se kirurgerna sammarbeta. De kollar på en tvskärm och roddar runt med alla instrument. Varning för er som är känsliga..... hela buken på kinesen var ganska så fylld med bukfett. Inte de mjuka goa du kan ta tag i när du kniper lätt om magen, utan de grova som lägger sig runt organen. Såg ut som äggröra. Så nu är den frukosten förstörd for life. 

De skulle ta bort fett samt en stor tumör som satt nära levern och gallblåsan. Tumören var lika stor som levern. Tyvärr fick vi inte se klart hela operationen eftersom vår sköterska hämtade oss för att vi skulle på möte. Men efter lunch fick Alexander och Julia följa med och lära sig hur man "skrubbar sig" inför en operation och hur man klär sig sterilt samt tar på sig sterila handskar utan att nudda dem. Här fick hjärncellerna arbeta och vi hoppades få vara med på en operation men fanns inga fler för dagen så efter en rundvisning på deras uppvak för patienten, som var väldigt likt vårt i Sverige, fick vi åka hemåt. Var väldigt lärorikt oh intressanta knep angående steril klädnad som vi kommer att bära med oss! Kineserna är allt fiffiga dem :-)

Efter lunch följde Michelle med grupp 1 till akuten där vi fick se hur det fungerade där. Vi fick se de mest akuta fallen där de anhöriga var samlade runt sängarna med tårar i ögonen. Detta berörde oss djupt, det är viktigt att här se till sin profession så man inte tar med sig jobbet hem. Det var en lugn dag på akuten sa vår sjuksköterska, men det tyckte inte vi. Fullt med patienter, anhöriga och vårdpersonal. Sista timmen ägnades åt att bara strosa runt på akuten samt andra delar av sjukhuset samtidigt som vi pratade om allt mellan himmel och jord med Summer. Vi är efter denna dagen en vän rikare, hon var fantastisk! 

Under en dag händer så otroligt mycket, att sammanfatta här är inte lätt. Innan lunchen träffades vi alla nio studenter med lärare och handledare. Vi fick berätta vad vi upplevt under vår praktik. På bordet tilldelades vi en bricka med kinesiskt snacks, en av godbitarna smakade som medicin blandat med hotpot (som vi åt i Beijing). Vi fick även varsin present som innehöll varsin tupp. I år är det tuppens år. Det kinesiska nyåret verkar vara oerhört stort. Vi insåg också alla när vi berättade om våra upplevelser om kinesisk sjukvård hur mycket vi kommer bära med oss. Till exempel i Kina r hela familjen involverad i vården, man kan säga att de sköter all omvårdnad så som tvätt, ombyte, förflyttningar (de många undersköterskor gör i Sverige). Undersköterskaprofessionen existerar inte i kina. Vi tycker detta är väldigt bra familjen är så involverad och engagerade i vården och tycker att de borde finnas mer av detta förhållningssätt i Sverige. 

Tack och bock för oss! Nu är det kinesiskt nyår som vi ska fira på redigt vikingavis. Vi kan försvinna ett tag från bloggen men vi uppdaterar när vi lever igen. Puss / Julia, Annie, Emma, Sofie och Alexander

Slutligen, ett bra avslut på en grym och händelserik dag. Nu ska vi pina hemåt för att sova, upp imorgon på bankett med lärarna och andra utbytesstudenter.

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas